Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer dÀr fyra olika pedagoger frÄn tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn pÄ individualisering och IUP utifrÄn sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering Àr mÄnga men att de huvudsakligen domineras av nivÄgruppering..

Syftet med denna Àr att undersöka vilken uppfattning utbildade lÀrare i Ärskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillÀmpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering Àr tidskrÀvande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen Àr att lÀrare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svÄrt att tillÀmpa en individanpassad undervisning för varje individ pÄ grund av flera olika aspekter..

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med individualisering och vad individualisering innebÀr för dem. För att nÄ ut till en större grupp verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnde vi oss av enkÀter med bÄde kvantitativa och kvalitativa frÄgor. Resultatet visade att lÀrarna ser mÄnga fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgÄr frÄn varje elevs behov och förutsÀttningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lÀrarna tog hÀnsyn till olika lÀrstilar genom bland annat att anpassa sÄvÀl material och lÀromedel till elevens kunskapsnivÄ..

Syftet med vÄr studie var att beskriva synen pÄ individualisering i matematik och hur lÀrarna tillÀmpar detta i praktiken. Vi har studerat lÀroplanerna frÄn 1962 och framÄt, IMU?projektet (Individualiserad matematikundervisning), olika former av individualisering och hur individualiseringen ser ut idag. Resultatet av vÄr studie baserades pÄ kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre verksamma lÀrare som undervisar i matematik i Är 4?6.

Syftet med studien Ă€r att undersöka nĂ„gra lĂ€rares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och Ă„rskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrĂ„n varje elevs behov och förutsĂ€ttningar. I studien anvĂ€ndes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lĂ€rare pĂ„ tvĂ„ olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lĂ€rarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lĂ€rarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebĂ€r individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svĂ„righeter vad gĂ€ller individualisering i form av att fĂ„ tid och resurser att rĂ€cka till. .

Studien syftar till att beskriva hur lÀrare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsÀttningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av tvÄ lÀrare i matematik i grundskolans senare Är. Det empiriska materialet bestÄr av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lÀrarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lÀrarens medvetna val, men det förekom Àven individualisering som lÀrarna delvis var omedvetna om..

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av vad lÀrare menar med individualisering och dÀrigenom genomför sin undervisning.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lÀrare, fördelade frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas dÀrefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.Resultatet av undersökningen visar att de flesta lÀrare Àr ganska överrens om vad som menas med individualisering. DÀremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende pÄ vilka yttre omstÀndigheter som rÄder för de olika lÀrarna..

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gÄng kunnat se en utveckling hos pedagogerna. FrÄn att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrÄn gruppen. Pedagogerna kÀnner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, frÀmst pga tidsbrist. Genom att utgÄ frÄn pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter pÄ individ, grupp och organisationsnivÄ..

Dagens svenska samhÀlle krÀver en individualisering pÄ alla plan. Skolan Àr hÀr ett av de viktigaste omrÄdena för denna individualisering och i Lpo 94 stÄr att lÀsa att man ska utgÄ frÄn alla elevers erfarenheter, förutsÀttningar och behov. Syftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lÀrare och tre rektorer frÄn skolan och lÀst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering Àr ett vÀldigt vitt begrepp och att innebörden varierar.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133VT 2011Handledare: Roger KÀllström.

Syftet med vÄr studie var att se om lÀrarna i Är f - 6 i sin matematikundervisning följde de intentioner som Lpo 94 ger angÄende individualisering. Vi ville Àven se vilken innebörd ordet individualisering hade för olika lÀrare och om de ansÄg att det fanns nÄgra svÄrigheter med att individualisera sin matematikundervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjorde vi fyra intervjuer och en enkÀtundersökning med lÀrare pÄ Ätta olika skolor i södra Sverige. EnkÀtundersökningen byggde vi utifrÄn svaren vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer för att fÄ bekrÀftelse pÄ om Äsikterna var gÀllande för flertalet lÀrare. Vi redovisar vad tidigare forskning sÀger om kunskap, inlÀrning och individualisering.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i lÀroplaner och litteratur samt vad ett antal lÀrare sÀger om individualisering och om olika sÀtt att individualisera i lÀs- och skrivinlÀrningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter pÄ individualisering dÀr jagförst har tittat pÄ vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. DÀrefter har jag studerat lÀroplanerna frÄn Lgr-62 till Lpo 94 och ocksÄ respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom Ären. Olika synvinklar pÄ individualisering i undervisningen dÀr jag tittar pÄ olika former, vilka Àmnen som Àr lÀmpliga att individualisera, lÀrarens roll och individualisering i Äldersblandad undervisning Àr nÀsta del av min litteraturgenomgÄng. Det sista jag beskriver Àr hur nÄgra författare ser pÄ hur- och varför lÀs- och skrivinlÀrningen bör individualiseras.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares syn pÄ individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer av lÀrare, pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter anvÀnder sig av individualisering i undervisningen, i den mÄn de anser sig hinna med dÄ tiden Àr ett stort dilemma för de medverkande lÀrarna. I resultatet framkom det ocksÄ att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssÀtten och att det Àr en fördel att eleverna fÄr arbeta pÄ sin nivÄ och i sin takt. Vidare tas Àven de dilemman, fördelar och olika arbetssÀtt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

Syftet med studien Àr att undersöka hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa forskningsintervjuer med sprÄklÀrare verksamma inom sÄvÀl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat ÄskÄdliggör en mÄngfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lÀrare i moderna sprÄk. UtifrÄn informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstÄr individualiseringen framförallt som en metod baserad pÄ nivÄindelning och anvÀndande av sÀrskilt material.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..